Ångfartyget S/S Per Brahe

S/S Per Brahe var ett svenskt ångfartyg, byggt på Motala Verkstad mellan åren 1855–1857. Fartyget är mest känt för förlisningen och bärgningen på Vättern. Men även efter den tragiska olyckan fortsatte fartyget att användas och var i bruk ända fram till år 1959.

Ångfartyget S/S Per Brahe och förlisningen på Vättern

Fartyget byggdes i Motala Verkstad mellan åren 1855-1857 efter en beställning av förenade Ångfartsbolaget i Jönköping. S/S Per Brahe trafikerade sträckan mellan Jönköping och Stockholm med en tur i veckan. Vid den här tiden var transportvägen via vatten den mest använda metoden för transport av gods - men även tills viss del persontrafik.

Den 19 november år 1918 skulle S/S Per Brahe i vanlig ordning frakta handelsvaror och passagerare från Jönköping med slutdestination Stockholm. Innan fartyget lämnade Jönköping lastades det med ett flertal tunga varor så som järnspisar, symaskiner (minst 125 stycken) och plogbillar. Det var det inte ovanligt att fartyg som gick över Göta kanal vid den här tiden lastades för tungt. Det fanns dessutom flera berättelser om hur S/S Per Brahe tidigare skapat problem vid hamnar och på Göta kanal på grund av för tung last. Lastrummen fylldes snabbt upp och man beslöt sig för att placera ett stort antal tunnor med fruktmos, som skulle till Cloetta i Ljungsbro, på däck.

Som om inte det vore nog fylldes däckutrymmet med ännu mera last när fartyget anlände till Gränna hamn senare under samma kväll. Bland annat med två ton päron och sex ton potatis. Här steg även det kända och folkkära konstnärsparet John och Ester Bauer med deras son Putte ombord. I Gränna hamn blåste det kraftiga stormbyar, men trots detta valde kaptenen med besättning att lätta ankar vid 23-tiden och fortsätta resan mot Stockholm. Men dit skulle de aldrig anlända.

Väl ute på sjön hade vinden uppnått stormstyrka och träffade fartyget från vänstra sidan (babord). Inte nog med att skeppet var överlastat. Lastgodset var dessutom dåligt fastspänt. När fartyget träffades av den kraftiga stormen förflyttades däcklasten hastigt över på höger sida (styrbord) och blockerade dörrarna för både passagerna och besättning. All last som var placerad längst fram på fördäcket föll överbord och all tyngd lades på aktern som drog fartyget ner i djupet. Samtliga 24 personer omborg omkom.

Det var inte förrän dagen efter olyckan som man upptäckte vrakgods cirka 500 meter utanför Hästholmens hamn. Det skulle ta över 4 år innan man fick en tydligare bild vad som egentligen hade hänt den där hemska, ödesdigra natten på Vättern.

Bärgningen

Ett par dagar efter förlisningen (den 26 november 1918) började man leta efter vrakdelar genom draggning. Draggning är en gammal metod där man använder ett ankarliknande föremål för att leta efter förlorade föremål i vatten. Rätt så snart kunde man konstatera att vraket av S/S Per Brahe låg på 32 meters djup.

Två år senare, under sommaren 1921 gjordes ett misslyckat försök med att bärga skeppet och strax därefter gick ett flertal godsägare och storbönder från trakten ihop och bildade Andelsföreningen Per Brahe u.p.a. Förhoppningen var att kunna bärga fartyget och få en ekonomisk vinning av det.

Ungefär ett år senare - närmare bestämt den 8 juni 1922 gjordes ett nytt försök med att bärga fartyget. Det första stora föremålet som återigen fick se dagens ljus var en symaskinen från lasten. Arbetet med bärgningen tog sin tid och under juli försökte man återigen att lyfta vraket. På grund av stormar på Vättern och skador på material försenades dock arbetet - men lyckan vände när vrakets skrov släppte från bottenleran den 21 juli 1922.

Med hjälp av galeaserna (fartygen) Carl Gustaf och Don Carlos lyckades man lyfta vraket från 32 meters djup till 12 meters djup. Man lyckades även att förflytta vraket cirka 40 meter närmare land. Vid nästa satsning lyfte man upp fartyget ytterliggare så masten och skorstenen steg upp ovanför vattenytan och resten av vraket låg kvar på bara 6 meters djup. Vid den här tidpunkten hade ryktet/nyheten om bärgningen spridit sig långväga och väckt en enorm uppmärksamhet bland människor.

Söndagen den 30 juli 1922 fick man äntligen upp vraket av S/S Per Brahe och det var folkfest i Hästholmen. Enligt pressen skulle det kommit över 20 000 personer till Hästholmen hamn under en av de mest folktätaste dagarna för att bevittna bärgningen av vraket som har gått till historien som "Det stora folknöjet".

Andelsföreningen som hade skapats ett år tidigare var nu ägare till vraket och valde att lägga ut det på auktion. Auktionen gick av stapeln i Hästholmens hamn den 16 september 1922 i Hästholmen. Något som förvånade alla var att vrakets maskineri kickade igång efter bara en lätt handpåläggning. Dagen efter auktionen färdades fartyget (på egen hand) på en uppvisningsturné genom ett flertal städer längs Vättern samt Linköping, Norrköping, Söderköping och Stockholm. Pengar som turnen drog in användes för att täcka kostnaderna av bärgningen och kommande reperationer i Motala.

Under våren 1923 upplöstes Andelsföreningen Per Brahe u.p.a. och fartyget togs tills Bastedalens varv i Bastedalen för ombyggnad. S/S Per Brahe gick till ett partrederi med kopplingar till Hästholmen och vid år 1924 döptes fartyget om till Östergyllen och började trafikeras sträckan mellan Jönköping-Askersund-Norrköping-Stockholm.

Men det tar inte slut där. S/S Per Brahe kommer att byta namn ett flertal gånger och trafikera olika sträckor på Östersjön;

• År 1927 till Kallerö - AB Olex i Stockholm köpte fartyget och började trafikera linjen Stockholm-Östhammar-Hallstavik-Arholma.
• År 1928 till Ostkusten - Fartyget såldes till ett partrederi i Stockholm och sattes i trafik på linjen Stockholm-Nyköping-Norrköping.
• År 1929 till Åland II - Ångbåts AB Åland var den sista ägaren till fartyget. Den trafikerade linjen mellan Åbo och Mariehamn via många skärgårdsbryggor samt gjorde lustresor till Kökar och Kastelholm.

Fartyget användes länge och flitigt i Finland och var känt som Finlands äldsta ångfartyg. Det var inte förrän år 1959 som man tillslut valde att sälja fartyget för skrotning till Tykö Bruk, Mathildedal.

Källor
- Kulturarv Östergötland. S/S Per Brahe. http://k-arv.se/posts/90810 (Hämtad 2022-01-25)
- Sveriges Radio. Fartygskatastrofen Per Brahe. 2018. https://sverigesradio.se/avsnitt/1187395 (Hämtad 2022-01-25)
- UR Samtiden. 2020. https://urplay.se/program/220093-ur-samtiden-lansmuseerna-berattar-john-bauer (Hämtad 2022-01-25)
- Ödeshögs digitala hembygdsbok. Ångfartyget Per Brahes Undergång och Bärgning. http://hembygdsbok.odeshog.se/uploads/entry_documents/2181/angfartyget_per_brahes_undergang_och_bargning.pdf?1486317883 (Hämtad 2022-01-18)